|
Notkatalogen - stråkar - brass - kör - orgel Läs om Gunnar |
Gunnar föddes i Stockholm. Fadern, Arvid
Hahn, skräddarmästare, och modern Jenny
kom från Östergötland. Han visade stor musikalisk begåvning redan
som barn, började spela dragspel i
3-årsåldern och stod för musiken
vid släktdanser som 5-åring. Efter
organistexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm
1930 satsade han på en karriär som
konsertpianist. Gunnar spelade med Radioorkestern och
Konsertföreningen redan 1927 men debuterade
som solopianist med klassisk repertoar 1932. Han
utvecklade dessutom färdigheterna på
dragspel till virtuositet där spelstilen
påverkades av hans kunskaper i klassisk
musik. Gunnar trotsade all klassificering i
musikaliska "fack" när det musikaliska
intresset dessutom även innefattade en stor
kärlek till svensk folkmusik och han
började skriva arrangemang av folkliga
visor. Han startade en spelmanskvartett 1936
bestående av fiol, klarinett, dragspel och
fagott. Kvartetten framförde Gunnars
arrangemang av folkliga visor och hördes ofta
i radio. Läs Gunnars
berättelse om hur spelmanskvartetten
startades Spelmanskvartetten med Karl
Nilheim, Bruno Lavér, Dessutom arbetade han med att
förbättra tonkonstnärernas situation
som ordförande i Pianistförbundet
1938-39, Svenska Solistförbundet 1940, och
genom att grunda Musikfrämjandet 1940
(tillsammans med Yngve Flycht). Dagens Nyheters Namn
och Nytt 25 jan. 1945. "Detta är
tydligen Gunnar Hahn. Han för ordet i
Stockholms solisters organ. Han är
mäktig att spela piano tillika. Hans
konstnärliga gåvor är
ganska rika. Han är sakkunnig
även på bälgaspel. Han har
således främjat musiken en del.
På hans dragspelning ej ens en
harpexpert klankar. Ty han har om musiken
förståndiga tankar." Teckning av Birger
Lundquist Karriären som konsertpianist avslutades med
en turné i England och USA 1949 och 1950.
Därefter ökade Gunnars intresse för
att arrangera folkmusik för orkester, och
resultatet kom att spridas genom långa
perioder av veckoprogram i radio mellan 1957 och
1963, samt genom skivor. Verksamheten med "Gunnar
Hahns folkdansorkester" gjorde honom nu känd
för en bred publik. Han samarbetade också med Evert Taube i
ett 40-tal radioprogram, från vilken valda
delar senare givits ut på skiva, samt
komponerade musik för teatrar (Kungl.
Dramatiska Teatern, Parkteatern, Radioteatern och
Stadsteatern i Stockholm). Det gamla intresset
för solistmusikerns situation medförde
att Gunnar, som en av initiativtagarna till
Rikskonserter, blev verksam som en av dess
producenter under senare delen av 1960-talet samt
senare som musikbyråns kompositör och
arrangör. Gunnar och Evert Taube
1957 Mer betydelsefulla verk är "Götisk
svit" för stråkorkester (1948), "Svenska
folkvisor" för sopran och piano (1959, nytryck
1999), "Gladelig sjunge vi" - en julkantat för
soloröster, blandad kör och orkester
(1959), "Rondo lapponico" - ett ofta sjunget
körstycke byggt på jojkar (1967),
"Svensk körsvit" för blandad kör och
orkester (1968), "Krig och fred i svensk folklore"
för brassensemble (1972), "Rosa Rosarum" - en
större serie visor för soloröst och
piano samt kör till texter av Bo Setterlind
(1978), "Tre flöjter" för soloflöjt
och stråkorkester (1986). Gunnar Hahns musik finns utgivna på ett
50-tal grammofonskivor. CD-titlar är bl.a.
"Svenska låtar på mitt sätt"
(2-CD, 1997), "Krig och fred i svensk folklore"
(1998) samt "Spelmanskvartetten Folia spelar Gunnar
Hahn". Krig och fred
(1998) Hjärterovet Gunnars samlings-CD
från 1997 Gunnar startade ett familjeföretag 1988,
Medihahn AB (numera Gunnar Hahn Musikförlag),
varifrån många av hans arrangemang och
kompositioner är tillgängliga. Utmärkelser och stipendier, bl.a.
SKAP-stipendier 1961 och 1984, Hugo
Alfvén-stipendiat 1978, LO:s
kulturstipendium 1979, samt Musikaliska Akademins
medalj "För tonkonstens främjande"
1982. Skrivet av Robert Hahn |
